Trafikspel på din anläggning
Trafik som i verkligheten, för en eller flera operatörer.

Till en början är roligt att bara köra runt alla tågset runt anläggningen. Undersöka hur långa tåg man kan bygga samman och hur många man klarar att köra samtidigt. Banan utökas och blir större och mer komplex.

Allteftersom tiden går behövs nya utmaningar, för att det skall var kul att köra tågen. Då finns det trafikspel man kan köra, själv, eller tillsammans med någon kompis.

 


Varför denna när man har Arbetsorder?
Mina arbetsorder är toppen när man kör själv, men när man blir två eller fler, så känns det lite som om alla "gör sin grej". Det blir helt enkelt inget ordentligt samspel. Min tanke var att plocka ut det användbara i de komplexa trafikspelen och skala bort det "överjobbade", så att trafikspelet skulle passa den egna modelljärnvägen
. Nu vet jag att entusiasterna av de komplexa trafikspelen kommer att sätta i halsen av hur jag vandaliserat deras fina trafikspel, men som sagt: Jag gillar det enkla. En oinvigd ska kunna börja köra direkt utan att gått en tvåveckorskurs i järnvägskunskap.

Förberedelser
Innan trafikspelet kan börja krävs några förberedelser:
1) Analysera din layout för att bedöma lämplig trafikmängd och typ av godstransporter.
2) Skriv vagnskort (1st för varje vagn) och Fraktsedlar.
3) Gör en grafisk tidtabell med de antal tåg som krävs för trafikmängden, eller bara en enkel tågordningslista.
4) Placera ut vagnarna på lastspåren.
5) Placera ut motsvarande vagnskort innehållande fraktsedel i respektive fack.


Så här går spelet till
1) Titta i tidtabell / tågordningslistan efter tågnumret på trafikdygnets första tåg. Ta klämman märkt med tågnumret och sätt i din bröstficka, eller dyl.

2) Växla samman tåget.

3) Vagnskorten innehållande respektive Fraktsedel, motsvarande vagnarna i tåget, tas ur sina fack och sätts samman i klämman märkt med tågnumret. Lokföraren stoppar klämman i bröstfickan.

4) Tåget avgår mot destination.

5) Vid respektive vagns destination lämnas motsvarande vagnskort i destinationens fack märkt "IN", men om lastspåren är fulla och vagnen måste lämnas på annat ställe så ställs vagnskortet i facket "IN X". Ansvaret för vagnen och dess innehåll övertas nu av respektive stationspersonal. Vagnarna skall i möjligaste mån lämnas på avsedd lastplats. Om detta inte är möjligt växlas vagnarna till lastplatsen av stationspersonalen.

6) Vagnen kvarstår på lastplatsen för lastning/lossning ett dygn. Därefter vänds Fraktsedeln i Vagnskortet och avgår dagen därpå enligt Fraktsedeln.


En enkel exempellayout
För att på enklaste sätt förklara hur förberedelserna går till har jag skapat nedan enkla layout.
Det består av två städer/stationsområden; A-stad och B-stad.

A-stad
Här finns en station, ett sågverk och bangården där all växling av godstågen för modelljärnvägen sker.
Sågverket har 2 lastspår vilka vardera tar emot 2st vagnar = 4 vagnars kapacitet.
Jag har bestämt att timret kommer lastat på stolpvagnar, reservdelarna i slutna vagnar och de sågade varorna fraktas på öppna flakvagnar. Detta då jag råkade just dessa vagnar redan.

Bangården har 3 spår som vardera tar emot 4st vagnar samtidigt = 12 vagnars kapacitet
I bangården sker växlingen av godsvagnar på denna modelljärnväg varför alla godsvagnar passerar här. Kapacitetstalet för bangården måste därför vara lika med summan av kapaciteten på alla lastställen. Hur många det blir per dygn beräknas i tabellen nedan.

B-stad
B-stad har en station och en snickerifabrik.
Snickerifabriken tar emot 2 + 2st vagnar samtidigt = 4 vagnars kapacitet.
Jag har bestämt att de sågade varorna kommer på öppen flakvagn, reservdelarna och takstolarna fraktas i slutna vagnar till en husfirma som ligger långt bort (=skuggbangården).

Skuggbangård
Skuggbangården har 3 spår som vardera kan rymma ett tåg med max 8st godsvagnar/tåg, men för att få lite balans mellan trafiken på järnvägen, sätter vi kapacitetstalet till 4 för skuggbangården. Skuggbangården representerar så att säga "alla destinationer i världen utanför" vår modelljärnväg.

Kolumner bestämmer destinationer
Kolumnerna är viktiga eftersom de bestämmer vilka destinationer som skall skrivas in på fraktsedlarna. När man skriver sina fraktsedlar måste man få med alla destinationer, så enklast är att skriva ut sin tabell och bocka av destinationerna efterhand. Det viktiga är att antalet fraktsedlar (andra raden nerifrån) är jämnt delbart med 4 annars fungerar det inte. Det är viktigare än att kolumnen längst till höger är jämnt delbart med 4 eftersom det inte påverkar så mycket. Det som markerats i blått visar bara hur många fraktsedlar (76 st) respektive vagnskort (11 st) som behöver tillverkas.

Vagnskort
Vagnskorten görs i MS Excel och skrivs ut på skrivare. Därefter klipps de ut och limmas ihop till ett litet öppet kuvert i vilket man sedan förvarar fraktsedeln. För vår exempeljärnväg ovan behövs 8st vagnskort för sluten vagn, 8st för öppen flakvagn och 3st för stolpvagn.


Här laddar du enkelt ner mallen i Excel för tillverkning av vagnskort.

4 fraktsedlar på varje kort
Varje fraktsedelkort innehåller 4 fraktsedlar. Fördelen med detta är att man bara vänder kortet till den fraktsedel/destination som står i tur och därför slipper ha en extra hög med oanvända fraktsedlar liggande. I vårt exempel med A-stid och B-stad behövdes 76 fraktsedlar, så då behövs bara 19 fraktsedelskort (76 delat med 4).


Här laddar du enkelt ner mallen i Excel för tillverkning av fraktsedlar.

Ankomst och lastning dag 1 och avgång dag 2
Jag har bestämt att en vagn ankommer till lastställe och befinner sig på lastspåret (IN) första dygnet. Andra dygnet är vagnen färdiglossad/lastad varpå kortet flyttas till (UT) och vagnen avgår med nästa tåg till ny destination. Detta betyder att vår exempeljärnväg kommer att ha 19 ankommande och 19 avgående vagnar/dygn.

Maximal tåglängd ger antal tåg per dygn
Vi antar att vi max kan köra tåg med 6 vagnar på grund av begränsningar i spårlängder och signalsträckor på modelljärnvägen. Då krävs fyra tåg i vardera riktningen per dygn på sträckan A-stad - B-stad - Skuggbangård.

Tågordningslista
Jag brukar ha jämna tågnummer för södergående tåg och ojämna för norrgående. I detta fall kan vi anta att jämna nummer gäller för tåg mot skuggbangården och jämna i motsatt riktning, dvs mot A-stad. Det går normalt lika många tåg i vardera riktningen under ett trafikdygn, annars skulle ju alla tåg och framförallt lok samlas i banans ena ände. De tåg som motsvarar varandra, och går i motsatt riktning kallas ett "tågpar". De har ofta ungefär samma avgångstider från resp. utgångsstation. Det kan också vara samma tågsätt som går fram och åter. Vår exempellayout skulle alltså behöva 4 tågpar, tex nr: 201/301, 203/303, 205/305 och 207/307. Vilka avgångstider de behöver ha för att det skall passa med tågmöten kommer du på efter lite provkörning. Sedan kan du ju om du vill rita en enkel grafisk tidtabell som ger ett lagom arbetstakt och även visst utrymme för oväntade händelser under trafikdygnet.

Förvaringsfack för vagnskort och fraktsedlar
Enklast är att tillverka små lådor med 3 fack i trä på modelljärnvägens sida där vagnskorten med dess fraktsedlar förvaras. Facken märks med "IN X", "IN" och "UT". Eftersom flera boxar kan sitta bredvid varandra på modelljärnvägens sida och det därför inte är 100% tydligt vilken box som hör till vilken lastplats, så förses varje box en spårplan som visar layouten över lastplatsen, dess färgkod och vilka ställen som räknas som "IN" respektive "IN X" och "UT".

/ Martin T .